 
 
 
 matris är diagonaliserbar, nämligen då den har
 matris är diagonaliserbar, nämligen då den har
 olika egenvärden och sådana matriser är ju väldigt speciella.   
I Ch 7 däremot visar det sig att en stor klass av matriser faktiskt är
garanterat diagonaliserbara, tom ortogonalt diagonaliserbara, nämligen de symmetriska matriserna. Detta är innehållet i den fundamentala
Spectral Theorem for Symmetric Matrices.
Det är viktigt att observera att egenvektorer som då hör till olika
egenvärden är automatiskt ortogonala, men att man i varje egenrum av
dimension större än ett  själv måste skapa 
en ortogonal bas av
egenvektorer,
 olika egenvärden och sådana matriser är ju väldigt speciella.   
I Ch 7 däremot visar det sig att en stor klass av matriser faktiskt är
garanterat diagonaliserbara, tom ortogonalt diagonaliserbara, nämligen de symmetriska matriserna. Detta är innehållet i den fundamentala
Spectral Theorem for Symmetric Matrices.
Det är viktigt att observera att egenvektorer som då hör till olika
egenvärden är automatiskt ortogonala, men att man i varje egenrum av
dimension större än ett  själv måste skapa 
en ortogonal bas av
egenvektorer,  such that
 such that 
 . Det är alltså jättelätt att
invertera en ortogonal matris!  
Det är bara att spegla matrisen i huvuddiagonalen.
. Det är alltså jättelätt att
invertera en ortogonal matris!  
Det är bara att spegla matrisen i huvuddiagonalen.
 
 b. 21  c. 5
 b. 21  c. 5 
![$\left[\begin{array}{rr}20&7.5\\ 7.5&-10\end{array}\right]\,$](img9.gif) b.
b.
![$\,\left[\begin{array}{rr}0&.5\\ .5&0\end{array}\right]$](img10.gif) 
 
![$\,\left[\begin{array}{ccc}5&5/2&-3/2\\ 5/2&-1&0\\ -3/2&0&7\end{array}\right]\,$](img11.gif) b.
b.
![$\,\left[\begin{array}{rrr}0&-2&0\\ -2&0&2\\ 0&2&1\end{array}\right]\,$](img12.gif) 
![$\,P=\frac{1}{3}\left[\begin{array}{rrr}2&-1&2\\ -1&2&2\\ 2&2&-1\end{array}\right]
, \mathbf{y}^{T}D\mathbf{y}=15y_1^2+9y_2^2 +3y_3^2$](img13.gif) 
 
Variabelbytet: 
 , där
, där 
![$\,P=\frac{1}{\sqrt{5}}\left[\begin{array}{rr}2&1\\ -1&2\end{array}\right].$](img15.gif) Ny kvadratisk form:
 
Ny kvadratisk form:  
Variabelbytet: 
 , där
, där 
![$\,P=\frac{1}{\sqrt{5}}\left[\begin{array}{rr}1&-2\\ 2&1\end{array}\right].$](img17.gif) Ny kvadratisk form:
 
Ny kvadratisk form:  
Variabelbytet: 
 , där
, där 
![$\,P=\frac{1}{\sqrt{10}}\left[\begin{array}{rr}3&-1\\ 1&3\end{array}\right].$](img19.gif) Ny kvadratisk form:
 
Ny kvadratisk form:  
![$\mathbf{x}=P\mathbf{y},
P=\left[\begin{array}{rrr}
1/\sqrt{3}&-2/\sqrt{6}&0\\
...
...3}&1/\sqrt{6}&-1/\sqrt{2}\\
1/\sqrt{3}&1/\sqrt{6}&1/\sqrt{2}\end{array}\right]$](img21.gif) 
![$\pm\left[\begin{array}{c}1/\sqrt{3}\\
1/\sqrt{3}\\
1/\sqrt{3}\end{array}\right]$](img22.gif) c. 2
 c. 2  
 b.
 b.
![$\pm\left[\begin{array}{c}3/\sqrt{10}\\
1/\sqrt{10}\end{array}\right]$](img24.gif) c.
 c.  
 
![$\left[\begin{array}{c}1\\
2\\ 1\end{array}\right]\quad$](img26.gif) 10.
10.  
| Tillbaka till läsanvisningar | Tillbaka till Linjär algebra MN1 |