$\textstyle \parbox{0.45\textwidth}{\begin{flushleft}\vspace{-\baselineskip}
{\L...
...ndsson, Lars-Åke Lindahl \\
Björn Ivarsson, Mattias Palmer\\
\end{flushleft}}$ $\textstyle \parbox{0.45\textwidth}{\begin{flushright}\vspace{-\baselineskip}
Övningstentamen 2\\
Analys MN1\\ 1999-12-17 \end{flushright}}$

SVAR OCH ANVISNINGAR

1.

\begin{displaymath}\lim_{x\to 0}\frac{\arctan(2x)-2x\cos x}{x^2\ln(1+2x)}=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=\lim_{x\to 0}
\frac{\left[2x-\frac{(2x)^3}{3}+\frac{(2x)^5}{...
...}
{x^2\left[2x-\frac{(2x)^2}{2}+\frac{(2x)^3}{3}-\dots\right]}=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=\lim_{x\to 0}
\frac{2x-\frac{8x^3}{3}+\frac{32x^5}{5}-\dots-...
...ac{2x^5}{4!}+\dots}
{2x^3-\frac{4x^4}{2}+\frac{8x^5}{3}-\dots}=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=\lim_{x\to 0}
\frac{-\frac{5x^3}{3}+\dots}
{2x^3+\dots}=\lim_{x\to 0}
\frac{-\frac{5}{3}+\dots}
{2+\dots}=-\frac{5}{6}.\end{displaymath}

2.
Den homogena ekvationen $\,y''+4y=0\,$ har karakteristiska ekvationen $\,r^2+4=0\,$ med rötterna $\,\pm 2i\,$ så lösningarna till homogena ekvationen är $\,y_{H}=C_1\cos 2x+C_2\sin 2x.$ För att bestämma en partikulärlösning $\,y_{P}\,$ till den inhomogena ekvationen $y''+4y=e^{-2x}\,$ ansättes $\,y_ {P}=Ae^{-2x}.$ Derivering och insättning ger $\,A=1/8\,$ så den allmänna lösningen till den givna ekvationen ges av

\begin{displaymath}\,y=C_1\cos 2x+C_2\sin 2x+\frac{1}{8}e^{-2x}.\end{displaymath}

3.

\begin{displaymath}\int_0^{\pi/4} \frac{\sin x}{\cos^5x}\,dx=
\int_0^{\pi/4} \sin x(\cos x)^{-5}\,dx=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=[inre\quad derivata]=
\left.\frac{1}{4}(\cos x)^{-4}
\righ...
...ac{1}{4}\left((\frac{1}{\sqrt{2}})^{-4}-1\right)=
\frac{3}{4}.\end{displaymath}


\begin{displaymath}\int_0^1\frac{\ln x}{\sqrt{x}}\,dx=\int_0^1 x^{-\frac{1}{2}}\ln x\,dx
=[partiell\quad integration]=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=\left.2x^{\frac{1}{2}}\ln x\right\vert _0^1
-2\int_0^1 x^{\frac{1}{2}}\cdot\frac{1}{x}\,dx=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=0-2\int_0^1
x^{-\frac{1}{2}}\,dx=-4\left.x^{\frac{1}{2}}\right\vert _0^1=-4.
\end{displaymath}

Observera att $\left.2x^{\frac{1}{2}}\ln x\right\vert _0^1 = 0\,$ ty $\,\ln 1=0\,$ och $\lim\limits_{x\to 0}x^{\frac{1}{2}}\ln x=0\,$ som är ett standardgränsvärde.

4.
Triangelns bas har längden $\,x\,$ och triangelns höjd är $\,xe^{-x}.$
Triangelns area är därför $\,A(x)=\frac{x^2e^{-x}}{2}, \quad0<x<\infty.$ Den deriverbara funktionen $\,A(x)\,$ uppfyller $\,A(x)>0\,$ i $\,0<x<\infty\,$ och då $\lim\limits_{x\to 0}\,A(x)=0\,$ samt $\lim\limits_{x\to \infty}\,A(x)=0\,$ har funktionen därför ett största värde i $\,0<x<\infty\,$ och det är att söka bland de $\,x\,$ för vilka $\,A'(x)=0.$ $\,A'(x)=xe^{-x}-\frac{x^2}{2}e^{-x}\,$ finner vi $\,A'(x)=xe^{-x}(1-x/2)\,$ och detta ger $\,A'(x)=0\,$$\,x=0\,$ eller $\,x=2.$ Det enda nollstället till $\,A'(x)\,$ i $\,0<x<\infty\,$ är $\,x=2\,$ som alltså ger maximala triangelarean $\,=2e^{-2}.$

5.
Volymen är

\begin{displaymath}V=2\pi\int\limits_0^1 x\arctan x\,dx=[partiell\quad integration]=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=2\pi\left. \frac{1}{2}x^2\arctan x\right\vert _0^1-2\pi\int\...
...ts_0^1
\frac{1}{2}x^2\frac{1}{1+x^2}\,dx=[kort\quad division]
=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=2\pi\frac{1}{2}\frac{\pi}{4}-\pi\int\limits_0^1\,dx
+ \pi\in...
...\,dx=
\pi\frac{\pi}{4}-\pi+
\pi\left.\arctan x\right\vert _0^1=\end{displaymath}


\begin{displaymath}=\pi\frac{\pi}{4}-\pi+\pi\frac{\pi}{4}=\frac{{\pi}^2}{2}-\pi. \end{displaymath}

6.
Eftersom en primitiv funktion till $\,\frac{2x}{1+x^2}\,$ är $\,\ln(1+x^2)\,$ är alltså

\begin{displaymath}e^{\ln(1+x^2)}=1+x^2\end{displaymath}

en integrerande faktor till den givna differentialekvationen. Efter multiplikation med den integrerande faktorn erhålles ekvationen

\begin{displaymath}\frac{d}{dx}(1+x^2)y=\frac{1}{1+x^2}.\end{displaymath}

Integrering ger

\begin{displaymath}(1+x^2)y=\arctan x + C\end{displaymath}

dvs

\begin{displaymath}y=\frac{\arctan x}{1+x^2}+ \frac{C}{1+x^2}.\end{displaymath}

Eftersom $\,y(0)=0\,$ måste $\,C=0\,$ och lösningen blir

\begin{displaymath}y=\frac{\arctan x}{1+x^2}.\end{displaymath}

7.
Vi studerar funktionen

\begin{displaymath}f(x)=\sqrt{x}-\frac{1}{\sqrt{x}}-\ln x,
\quad x\ge 1.\end{displaymath}


\begin{displaymath}f'(x)=\frac{1}{2}\frac{1}{{x}^\frac{1}{2}}+
\frac{1}{2}\frac{...
...{x}}{{x}^\frac{3}{2}}=\frac{(\sqrt{x}-1)^2}{{x}^\frac{3}{2}}.
\end{displaymath}

Alltså är $\,f'(x)>0\,$ för $\,x>1\,$ och det följer att $\,f(x)\,$ är strikt växande för $\,x>1.$ Eftersom $\,f(1)=0\,$ blir alltså $\,f(x)\ge 0\,$ för $\,x\ge 1.$ V.S.B
8.
Om en serie $\,\sum\limits_{n=1}^{\infty}a_{n}\, $ är konvergent så är $\lim\limits_{n\to\infty}a_{n}=0,$ dvs det finns ett tal $\,N\,$ så att $\,\vert a_{n}\vert<\pi/4\,$ för alla $\,n\ge N.$ För vår serie är dessutom $\,a_{n}>0\,$ för alla $\,n\,$ så eftersom $\,0<a_{n}<\pi/4\,$ för $\,n\ge N\,$ följer alltså att $\,\sin a_{n}>0\,$ för alla $\,n\ge N.$
Serien $\,\sum\limits_{n=N}^{\infty}\sin a_{n}\, $ är alltså positiv och vi kan använda jämförelsekriteriet med gränsvärde för positiva serier. Vi jämför $\,\sum\limits_{n=N}^{\infty}\sin a_{n}\, $ med den konvergenta positiva serien $\,\sum\limits_{n=N}^{\infty}
a_{n}\, $ och finner att då

\begin{displaymath}\lim\limits_{n\to \infty}\frac{\sin a_{n}}{a_{n}}=1,\end{displaymath}

eftersom $\,a_{n}\to 0,$ så är serien $\,\sum\limits_{n=N}^{\infty}\sin a_{n}\, $ konvergent. Då är också den givna serien $\,\sum\limits_{n=1}^{\infty}\sin a_{n}\, $ konvergent.



Tillbaka till Övningstentamen 2

Tillbaka till Övningstentamina

Tillbaka till Analys MN1