$\textstyle \parbox{0.45\textwidth}{\begin{flushleft}\vspace{-\baselineskip}
{\L...
...sitet}\\ \textbf{Matematiska Institutionen}\\
T Erlandsson\\
\end{flushleft}}$ $\textstyle \parbox{0.45\textwidth}{\begin{flushright}\vspace{-\baselineskip}
TENTAMEN 2003-12-12\\
Analys MN1\\ \end{flushright}}$

SVAR OCH ANVISNINGAR

FRÅGOR

1.
$ \frac{1}{2}$

2.
$ -\frac{1}{4}$

3.
$ -\frac{1}{2}$

4.
$ -\frac{3}{2}$

5.
$ y=0\quad$ (dvs $ x-$axeln)

6.
$ y=-\sin x+x$

7.
$ y=0\quad$ (dvs $ y=0$ för alla $ x$)

8.
$ y=1-\cos x$

9.
$ y=e^{x^2}-1$

10.
$ y=e^{x^2}-1\quad$ (lätt att separera men det är samma ekvation som i uppgift 9)

11.
$ \frac{1}{1+1/e}$

12.
$ -1\le x<1$

13.
$ a_2=\frac{1}{2}\quad$ $ \left(1/\sqrt{1-x^2}=(1+(-x^2))^{-\frac{1}{2}}=1+(-\frac{1}{2})(-x^2)+\dots
=1+\frac{1}{2}x^2+\dots\right.$
$ \left. a_0=1,\,a_1=0,\,a_2=\frac{1}{2},\dots \right)$

14.
Konvergensradien är $ 2\,$ (serien är geometrisk)

15.
$ f''(0)=1 $

SVAR OCH ANVISNINGAR

Två problem till vilka fullständiga lösningar ska redovisas

1.
Definitionsmängden är $ x\ne 9/2.$ Vertikal asymptot är $ \,x=9/2.$ Horisontell asymptot är $ \,y=0\,$ $ \,{x\to +\infty}.$ Eftersom $ \,\lim_{x\to -\infty}y/x\,$ inte existerar har funktionen inga fler asymptoter. $ \,\,y'=\frac{2(x-3/2)(x-3)}{(9-2x)^2}e^{-x}.$ Derivatans teckenväxling ger lokalt maximum i $ \,(3/2,1/4e^{3/2})\,$ och lokalt minimum i $ \,(3,1/e^{3}).$

2.
Volymen är

$\displaystyle V(k)=2\pi\int_0^1 x\,\frac{1}{x^{k}}\,dx=2\pi\int_0^1 x^{1-k}\,dx=
2\pi\frac{x^{2-k}}{2-k}\vert _0^1 \,$$\displaystyle \,k\ne 2\,$    och $\displaystyle \, =2\pi\ln x\vert _0^1 \,$$\displaystyle \, k=2.$

Volymen är alltså ändlig för $ \,k<2.$ $ \,V(k)=\frac{2\pi}{2-k}\,$ och $ \,\lim_{k\to -\infty}V(k)=0.$

$\textstyle \parbox{0.45\textwidth}{\begin{flushleft}\vspace{-\baselineskip}
{\L...
...tematiska Institutionen}\\
H Avelin, A Pelander, K Sigstam\\
\end{flushleft}}$ $\textstyle \parbox{0.45\textwidth}{\begin{flushright}\vspace{-\baselineskip}
\par
Tentamen del II \\ ANALYS MN1\\ 2003-12-12\end{flushright}}$
Lösningar
4.
Använd variabelbytet $ u=e^x$ och få

$\displaystyle \int_0^\infty \frac{e^x+1}{e^{2x}+1}\,dx=\int_1^\infty \frac{u+1}{u^{2}+1}\frac1u\,du.$

Ansätt sedan partialbråksuppdelningen

$\displaystyle \frac{u+1}{u(u^{2}+1)}=\frac{Au+B}{u^2+1}+\frac Cu$

vilket leder till

\begin{displaymath}\begin{split}&\int_1^{\infty} \frac{u+1}{u(u^{2}+1)}\,du=\int...
...n \frac 1{\sqrt{2}}=\\  =&\frac\pi 4+\frac 12\ln 2. \end{split}\end{displaymath}    

Detta visar att integralen är konvergent.


5.
a)
Jämförelsetest visar att $ \sum_{n=2}^\infty \frac{1}{n^p \ln n}$ är konvergent ($ p>1$), eftersom $ \frac{1}{n^p\ln n}<\frac{1}{n^p}$ för $ n \geq 3$, och $ \sum_{n=1}^\infty \frac{1}{n^p}$ är konvergent.

b)
$ p<1$ kan vi välja ett tal $ a>0$ så att $ p+a<1$ (t ex $ a=\frac{1-p}{2}$). Från standardgränsvärdet $ \lim_{n \rightarrow \infty}\frac{\ln n}{n^a}=0$, vet vi att $ \ln n < n^a$ för $ n>N$ där $ N$ är något tillräckligt stort heltal. Alltså är $ \frac{1}{n^p \ln n}>\frac{1}{n^p n^a}=\frac{1}{n^{p+a}}$ för $ n>N$. Jämförelsetest visar alltså att $ \sum_{n=2}^\infty \frac{1}{n^p \ln n}$ är divergent ($ p<1$), eftersom $ \frac{1}{n^p\ln n}>\frac{1}{n^{p+a}}$ för $ n>N$, och $ \sum_{n=1}^\infty \frac{1}{n^{p+a}}$ är divergent ($ p+a<1$).

c)
Låt $ f(t)=\frac{1}{t \ln t}$ $ (t>1)$. Då $ f$ är kontinuerlig, positiv och avtagande och vi har att $ f(n)=\frac{1}{n \ln n}$ för $ n\geq 2$ kan vi använda integraltestet. Eftersom $ \int_2^\infty f(t)dt=\int_{2}^\infty\frac{dt}{t \ln t}=[u=\ln t]=\int_{\ln 2}^\infty\frac{du}{u}$ är en divergent integral så är $ \sum_{n=2}^\infty\frac{1}{n \ln n}$ divergent.

6.
Lösningarna till karakteristiska ekvationen $ r^2-3r=r(r-3)=0$ är 0 och 3. Då blir lösningen till den homogena ekvationen

$\displaystyle y_h=A+Be^{3x}.$    

Termerna i högerledet, $ 1$ och $ e^{3x}$, finns redan i homogena lösningen. Då bör partikulärlösningen $ y_p$ ha formen $ y_p=x(c+de^{3x})$ där $ c$ och $ d$ bestäms genom insättning av $ y_p'$ och $ y_p''$ i differentialekvationen. Vi vet att $ y_p'=c+(1+3x)de^{3x}$ och $ y_p''=(6+9x)de^{3x}$. Insättning ger

$\displaystyle 1+e^{3x}=y_p''-3y_p'=[(6+9x)-(3+9x)]de^{3x}-3c =3de^{3x}-3c$    

Så att $ c=-\frac13$, och $ d=\frac13$, och $ y_p=\frac x3(e^{3x}-1)$. Alltså blir den allmänna lösningen

$\displaystyle y=y_h+y_p=A+Be^{3x}+\frac x3(e^{3x}-1).$    

Alternativt: Börja med att integrera båda sidor och få $ y'-3y=x+\frac{e^{3x}}3+c$. Multiplicering båda sidorna med integrerande faktor $ e^{-3x}$ ger $ (ye^{-3x})'=(y'-3y)e^{-3x}=(x+c)e^{-3x}+\frac13$. Ytterligare integration ger

$\displaystyle ye^{-3x}$ $\displaystyle =\int(x+c)e^{-3x}dx+\frac x3+d=-\frac{(x+c)}3e^{-3x}- \frac19e^{-3x}+\frac x3+D$    
  $\displaystyle =-\frac{3(x+c)+1}9e^{-3x}+\frac x3+D$    

Alltså

$\displaystyle y=C+De^{3x}+\frac{x}3(e^{3x}-1)$   för några godtyckliga konstanter $C$ och $D$.



Till tentan Tillbaka till Analys MN1