Det var synd att vi hann inte att diskutera PBL under den muntliga redovisningen. Som kan ses i Figur 19, hade de flesta lärare svarat att de visste vad PBL innebar, men i privata diskussioner visade det sig dock att vissa hade en ganska svag uppfattning om det.
Inställningen till PBL var mest negativ. Ingen hade provat det tidigare (Figur 20) och 64% ville inte prova (Figur 21).
Många tyckte att ``PBL är inte en lämplig form på grundläggande kurser i matematik''. Dessutom, ``det är mycket tidskrävande, kräver mycket förberedelsearbete, kan vara svårt att hitta lämpliga projekt.'' En lärare svarade att han/hon ``brukar inleda kurser med att presentera problem som kommer att lösas för att motivera teorin i kursen.''
![]() Figur 20: Har du provat PBL? |
![]() Figur 21: Du har inte provat PBL, men skulle vilja prova det. |
Formen som föreslogs i svaren var diskuterade seminarier och projektarbete. Det fanns inga kommentarer om seminarier så vi kan bara gissa vad en sådan form skulle innebära. Projektarbetet hade använts av två lärare och båda var positiva till det.
Den ena läraren använder ``projekt som görs i par och presenteras med rapport och muntligt'' på en kurs som pågår i en hel termin. I det andra fallet var det ett samarbete mellan biologer och matematiker. Det gick ut på att studenterna i biologi fick skriva egna projekt på en kurs i växtekologi. För att kunna grunda sina slutsatser i projektet, skulle de använda statistik. Studenterna kunde få statistikhjälp av läraren på matematikum, fast först fick de komma på med förslag på lämpliga statistiska analysmetoder. Det var ``mycket lyckat och stimulerande om studenterna var väl förberedda rörande sina projekt''. Studenterna blev naturligt motiverade att lära sig statistik.