Figur 3: Studenterna lär sig bra av föreläsningar.
Figur 4: Studenterna brukar läsa avsnittet i kursboken innan föreläsningen.
I Figur 3 är alla lärare på den positiva sidan (vi har medvetet inte givit något mittalternativ), tio instämmer delvis och tre instämmer helt. En hade den inte helt oväntade kommentaren ''Hur ska jag kunna veta det?''.
|
Figur 3: Studenterna lär sig bra av föreläsningar. |
Figur 4: Studenterna brukar läsa avsnittet i kursboken innan föreläsningen. |
Som Figur 4 visar, tror de flesta lärarna att studenterna i regel inte läser i förväg. En lärare tyckte i en muntlig kommentar att det var helt naturligt, vissa studenter går på föreläsningarna och andra läser kursen mer på egen hand.
De flesta lärarna instämmer delvis i att studenter är för passiva vid föreläsningar, men alla svarsalternativen finns representerade, se Figur 5.
Alltför stora studentgrupper kan utgöra en svårighet när man vill aktivera studenterna. Vi frågade hur stora grupperna brukar vara på föreläsningarna, hur stora grupper lärarna skulle vilja ha, och vad som hindrar en eventuell önskan om förändring.
På frågan om hur stora studentgrupper de brukar ha, har några lärare kryssat för flera alternativ. Som vi ser i Figur 6, har de flesta erfarenhet av att föreläsa för grupper om mer än 100 studenter, medan några oftast har små grupper. De kurser som ligger på programmens senare år, och som är frivilliga, brukar naturligtvis inte ha lika många studenter som de obligatoriska kurserna i början av utbildningen.
Även på frågan om hur stora grupper man skulle vilja ha har några kryssat för flera alternativ. Det vanligaste svaret i Figur 7 är att man skulle vilja ha föreläsningsgrupper om 30 - 60 studenter.
Om man jämför svaren på denna och föregående fråga så ser man att de som har små grupper i allmänhet är nöjda med det. Ingen önskar sig större grupper. Av de som har stora grupper skulle de flesta vilja minska dem, men ett par lärare skiljer sig från mängden: en brukar ha mer än 100 studenter och är nöjd med det, den andra har inte kryssat för något alternativ utan skriver som kommentar att antalet inte är så viktigt.
Av Figur 8 framgår att alla som har svarat på den här frågan anser att det är ekonomin som är problemet. En person tycker dessutom att inställningen på institutionen är ett hinder. En annan person ger kommentaren att gruppstorlekarna på föreläsningar inte behöver ändras.
Två personer valde att inte svara på frågan om studentaktivering, och en har svarat ett kort ''nej''. Bland de övriga finns det flera variationer på temat ''ställer frågor'', en brukar ställa provocerande frågor, en annan presenterar exempel och låter studenterna gissa vad man kommer att komma fram till. Några tar upp betydelsen av humor: ''Kommer med ett och annat dåligt skämt.'' En lärare brukar genomföra praktiska slumpförsök.
En annan kommentar var: ''Jag brukar ge dem föreläsningen som stencil. Då behöver de inte anteckna utan kan lyssna istället. (Jag vet inte om det aktiverar eller passiviserar.)''. Detta ledde till en intressant debatt vid den muntliga presentationen. Några personer var av åsikten att studenterna kan koncentrera sig bättre på att lyssna om de inte behöver anteckna hela tiden, medan andra ansåg att själva antecknandet bidrar till inlärningen. Andra möjliga nackdelar är att koncentrationen faktiskt kan försämras när studenten inte behöver anteckna, och att det kan kännas meningslöst att gå till föreläsningar om man ändå får alla anteckningar utdelade. Å andra sidan kan den lärare som delat ut sina föreläsningsanteckningar tjäna in tid genom att inte skriva så mycket på tavlan, och i stället koncentrera sig mer på att rita förklarande figurer och ge ''extra'' information utöver det skrivna.
På matematikum skriver föreläsaren oftast på tavlan. Vi frågade om användningen av overheadbilder på föreläsningarna. Som kan ses i Figur 9, svarade de flesta att de använder OH-bilder ibland, några att de inte använder dem alls, och endast en person använder alltid OH på sina föreläsningar.
Så här i efterhand kan man tycka att vi borde haft fler och utförligare svarsalternativ.
Ska ''alltid'' tolkas som ''någon OH på varje föreläsning'' eller ''hela föreläsningarna på OH''? De som har svarat ''ibland'', menar de ''nästan alltid'' eller ''vid något enstaka tillfälle''? Tyvärr fick vi inte tid att prata om detta vid vår muntliga redovisning.
Figur 9: Brukar du använda OH-bilder på dina föreläsningar? |
Figur 10: Om du använder OH-bilder, brukar du då dela ut detta material till studenterna? |
En lärare brukar dela ut materialet i förväg, övriga svarande säger ''nej'' i Figur 10. Flera av dessa har motiverat sina svar: ''Inte när det är så många. I mindre grupper: ja.'' skriver en. En annan förklarar: ''Mina OH-bilder innehåller formuleringar av definitioner, satser eller räkneregler i fall dessa är långa. Dessa finns alltid i kursboken.''