Figur 11: Undervisningsformer på lektioner.
De flesta svarade snarare vilken typ av lektioner de har någonsin haft än vilken typ de brukar ha oftast. I stort sett var det tur att de gjorde det för den andra frågan skulle ha varit mer relevant i undersökningen.
I Figur 11 kan man se att totala antalet svaren är lika med 21, ty man kunde kryssa för flera alternativ. De bäst representerade undervisningsformerna i undersökningen är de som är vanligast på Matematiska institutionen: taldemonstrationer och gruppundervisning.
De vanligaste undervisningsformerna. Taldemonstrationer liknar föreläsningar och går ut på att läraren löser problem på tavlan medan studenterna har en mer passiv roll att lyssna, anteckna och möjligen delta i diskussioner.
Gruppundervisningen har införts för några år sedan och utövas ganska brett på kurserna i ``ren matte'', till exempel algebra och analys. Det används dock inte så ofta på matematisk statistik. På sådana lektioner delas studenterna upp i små grupper och försöker under lektionstid lösa problemen själva medan läraren går runt och hjälper till. Eftersom det kräver mer tid, brukar de ha fler lektioner än vanligt och en lärare får ofta undervisa i två grupper samtidigt.
Andra undervisningsformer. Tre lärare har svarat att de använder undervisningsformen som i Figur 11 kallas för ``stor grupp''. Det kan uppfattas som en variation på gruppundervisningen. Studenterna förväntas även här att under lektionen sitta och lösa problemen själva, fast nu delas de inte upp i små grupper. Dessutom det är läraren som presenterar problemet och när studenterna försökt sig på problemet, diskuterar läraren svaret och lösningsmetoden.
Det var roligt att finna att tre lärare hade försökt sig på ännu mer annorlunda undervisning på lektionerna. En av de annorlunda formerna går ut på att studenterna får presentera problem på tavlan själva då och då. På varje lektion kryssar de studenterna som är förberedda in sig på listan och läraren lottar ut en som ska presentera. På slutet av lektionen formuleras ett problem för nästa gång. Studenterna som har kryssat in sig ett visst antal gånger får bonuspoäng på tentamen.
Ett annat förslag på nya undervisningsformer var att varva taldemonstrationer med gruppundervisning. Ännu ett svar var att göra om taldemonstrationer till ett slags seminarium där även studentpresentationer skulle ingå. På en sådan lektion är det studenterna som bestämmer vad som ska presenteras och får även komma med förslag för en lösningsstrategi.
Som Figur 12 visar, var svaren ännu mer positiva här än på frågan om föreläsningar. Man kan konstatera att i allmänhet är lärarna nöjda med de existerande undervisningsformerna.
Figur 12: Studenterna lär sig bra av (denna form av) lektioner. |
Figur 13: Studenterna brukar försöka lösa talen innan lektionen. |
62% av lärarna instämde delvis i att studenterna brukar förbereda sig för lektionerna, de resterande var negativa till ett sådant påstående. Se Figur 13. Ett lite bättre resultat än på den analoga frågan om föreläsningar, men jämfört med lärarnas inställning till lektioner klart förskjutet åt den negativa sidan. Tycker alltså lärarna att studenterna lär sig bra av lektioner även om de inte är förberedda?
Lektionsformen är inte alltid ett fritt val, utan man är begränsad av t. ex. antal studenter, kursinnehåll etc. Det visade sig (Figur 14) att om lärarna fick välja, skulle de experimentera mycket mer. Jämfört med svaren om vilken undervisningsform de brukar ha (Figur 11), blev det flera avhoppare i de grupper som hade de konventionella formerna till förmån för annorlunda former. De som använde de andra formerna var däremot ganska nöjda.
I kommentarerna anmärkte vissa att de ville prova på studentpresentationer och kombination av taldemonstrationer och gruppundervisning. Några svarade även att undervisningsformen ska man välja beroende på studenterna. En kommentar var att läraren ``frågar alltid hur studenterna vill ha det''.
De flesta svarade att de ställer frågor och uppmuntrar till diskussion. En intressant kommentar var att läraren ``följer upp problemen med tillägg eller ändringar i förutsättningar: 'Vad händer om vi i stället gör så här...?''' Det var flera som tyckte att studenternas egna presentationer skulle hjälpa dem att vara aktiva på lektioner.