Som pedagogiskt miniprojekt ville vi undersöka matematikundervisningen på civilingenjörsprogrammen. Vilka undervisningsformer används idag? Vad tycker lärarna fungerar bra respektive mindre bra? Finns det en vilja till förändring?
Vi bestämde oss för att göra en enkätundersökning bland de av institutionens lärare som undervisar mycket på civilingenjörsprogrammen. Urvalet av lärare gick till så att vi med hjälp av bemanningsplanerna tog reda på vilka personer som under de senaste fem terminerna undervisat på minst två civilingenjörskurser. Från den listan strök vi sedan doktorander samt personer som inte längre finns kvar på matematikum. Då återstod sjutton personer, och till dessa delade vi ut enkäten. Vi fick in tretton svar.
När vi hade sammanställt svaren höll vi en presentation på ett seminarium på institutionen. Vi tog upp en stor del av frågorna, och det blev en hel del diskussioner. Tyvärr var det bara en person från avdelningen för matematik närvarande, de flesta var från vår avdelning, matematisk statistik.
I allmänhet tycker lärarna att studenterna lär sig bra av de föreläsningar och lektioner som ges. Å andra sidan, när vi försökte precisera på vilket sätt lär de sig, rådde det en viss oenighet om huruvida förberedda studenter kommer till lektionssalarna. I frågan om datorlaborationerna är ett bra sätt att undervisa på blev svaren också ganska spridda. De förekommer på vissa kurser, men de lärare som inte har laborationer vill heller inte ha det.
De för oss mest intressanta svaren fick vi på fråga 2.5 där lärarna fick skriva vad de tyckte om en undervisningsform som vi upfattade som ny, ganska ovanlig men relevant på civilingenjörsutbildningen. Idèn till en sådan form fick vi av vår kollega Ingrid Lönnstedt som har använt den på en grundkurs i matematisk statistik på programmet för maskiningenjörer. Ingrid har gått samma pedagogiska kurs som vi vid ett tidigare tillfälle och hon har skrivit en rapport (Lönnstedt (2002)) om undervisningsformen i fråga.
Vi blev ganska överraskade när det visade sig att tio av tretton lärare hade undervisat ungefär på det sättet tidigare. Innan växande antal studenter och krympande ekonomi för något decennium sedan kom i vägen var detta den vanliga undervisningsformen. Många lärare skulle gärna gå tillbaka till detta sätt att undervisa om det var ekonomiskt möjligt.
Före undersökningen var vi också nyfikna på vad lärare på matematikum tycker om problembaserad inlärning. PBL används t. ex. på civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi vid Linköpings universitet (Utbildningprogrammet för IT (2002)). När vi sökte efter information om PBL på Linköpings universitets hemsida, hittade vi intressant nog att en lärare på matematiska institutionen i Linköping, Peter Hackman, hade gjort en liknande undersökning om civilingenjörutbildningen där (Hackman (2001)).
Om just PBL har Peter Hackman kommit till slutsatsen att på IT-linjen där PBL praktiseras, ``har resultaten i matematik (och fysik) varit sämre än på D-linjen'' där konventionella undervisningsformer används.
I Uppsala blev det inga överraskningar i den här frågan. Ingen av de tillfrågade lärarna har provat PBL, och få är intresserade av att göra det. De som är positiva ser stora svårigheter med att tillämpa konceptet på grundläggande kurser i matematik.
Nedan redovisar vi vad lärarna har svarat på våra frågor. På de frågor där lärarna skulle välja bland givna alternativ visar vi diagram på hur svaren har fördelat sig. Kommentarer och skrivna svar sammanfattas och citeras.